lördag 19 maj 2012

Vad för parti behöver proletariatet?

Ryska socialdemokrater, med Lenin i mitten, i slutet av 1800-talet.
 
Proletariatet behöver sitt parti, men detta parti kan inte vara uppbyggt efter de borgerliga kriterierna för hur ett parti ska se ut, inte heller kan det ta efter det s.k. föreningssveriges gamla trötta organisationsstruktur. Vi måste ha ett parti som står på en fast ideologisk-politisk grund, men som med initiativ och flexibilitet i taktiken kan leda den proletära kampen för makten. För detta krävs en organisation som kan vara en verklig kampmaskin. Därför publicerar vi här två dokument av Lenin som belyser olika delar av bolsjevikpartiets formering.

Det första dokumentet tillkommer i en tid då man håller på att övervinna det gamla cirkelväsendet och börjar ta stegen mot att skapa den krigsmaskin som senare i praktiken visade sig förmögen att inte bara överleva 1905 (och efterkommande reaktionsår) utan tillslut även ledde proletariatet till seger i oktober 1917. Bara förhärdade opportunister eller dogmatiker kan förbise vikten av att studera dessa erfarenheter och försöka att dra lärdom av dem. Viktiga frågor i detta dokument är frågorna om centralisering och decentralisering, rapportering och ledning. Bl.a. framlägger Lenin i dokumentet: "en ytterst viktig princip om hela partiorganisationen och partiverksamheten: om det med avseende på hela rörelsens ideella och praktiska ledning eller proletariatets revolutionära kamp kräves största möjliga centralisation, så kräves däremot med avseende på particentralens (och följaktligen hela partiets) information om rörelsen och med avseende på ansvarigheten inför partiet största möjliga decentralisation. Rörelsen måste ledas av minsta möjliga antal enhetliga grupper av beprövade och erfarna yrkesrevolutionärer. Deltaga i rörelsen bör däremot största möjliga antal möjligast olikartade grupper ur de mest skilda proletära lager (och ur andra samhällsgrupper)." Här börjar man bygga ett parti av ny typ.

Läs hela dokumentet på länken nedan:

En av bolsjevikernas kampavdelningar 1917

Det andra dokumentet är publicerad 10 år senare under en period som kännetecknas av baksmällan efter revolutionsnederlaget 1905 och en stenhård kamp från Lenins sida för att försvara partiets existens såsom ett parti av ny typ. Den fientliga riktningen, likvidatorerna, ville lägga ner det gamla partiet och bygga ett öppet arbetarparti, som en konsekvens av att man hade gett upp förhoppningarna om revolution. Lenin däremot framhåller att: "det Socialdemokratiska partiet har ett annat synsätt. Huvudslutsatsen som kan dras från vår bedömning – partiets bedömning – av situationen är att revolutionen är nödvändig och i antågande. Även om formerna för utvecklingen som leder till revolutionen har förändrats så återstår den gamla revolutionsuppgiften . Följaktligen slutsatsen: organisationsformerna måste förändras, ”cellernas” form måste bli mer flexibel, deras utvidgning kommer ofta att ske genom utvidgningen, inte av cellerna själva, utan av deras lagliga ”periferi”, etc. Allt detta har lagts fram otaliga gånger i partiresolutioner". Vidare bekräftar dokumentet den organisationsprincip som varit vägledande för det parti som klarade att göra revolution 5 år senare, d.v.s.: "Partiet består av klandestina socialdemokratiska celler, vilka för sig måste etablera ”stödjepunkter för arbetet bland massorna” i form av ett så brett och förgrenat nätverk av olika öppna arbetarföreningar som möjligt". Det är oss veterligen första gången dokumentet publiceras på svenska och vår översättning kan innehålla en del brister, men vi anser att det är ett alldeles för viktigt dokument för att inte publiceras. 

Hela dokumentet finns på länken nedan:

De flesta revolutionärer i Sverige har historiskt varit mer intresserade av att studera olika resolutioner från Kommunistiska Internationalen angående partibygget än att studera de partier som verkligen har lett en revolution till seger. Det klandestina partiet som utvecklar öppet arbete har en klar innebörd, medan det parti som förordas i de 21 teserna för inträdet i Kommunistiska Internationalen, d.v.s.som förenar klandestint med öppet arbete, ofttast i praktiken ledde till att man som komplement till det öppna partiet, i bästa fall, byggde vissa klandestina organisationer. Hoppas ni finner dokumenten av intresse. Proletariatet behöver sitt parti, ett parti av ny typ.


Roger

1 kommentar:

  1. Tack för detta inlägg. Det är verkligen på tiden att frågan om det klandestina partiet kommer uppp till diskussion. Det går inte att utveckla en revolutionär rörelse om borgarstaten när som helst bara kan komma och gripa hela partiet.

    PS Är det inte bättre att använda det mer erkända underjordiskt istället för klandestint?

    SvaraRadera